Malin Biller
serier, illustrationer och allmän galenskap
I'm happy on the shelf
Tue, 21 Feb 2012 22:53:00 +0000Nu är allt vårt bråte, minsta lilla pryl, uppackade ur flyttkartongerna, och på sin rätta plats i nya lägenheten. Detta firar jag med en lite arty bildkavalkad från mitt sprillans nya arbetsrum. Välkomna in i mitt kreativa kaos!
Göte (har jag hittat på att han heter, räddade honom från en loppis för längesedan) ler lite snett mot mig från väggen ovanför tänkarsoffan.
Gammelgammelmorfar ler inte fullt lika mycket, men vakar över mig ändå. Han var tydligen en rätt knepig typ, som tvingade sina barn att dricka havsvatten varje dag. Men det lär väl vara preskriberat nu.
En massa mappar fulla av skisser och idéer.
Burt Lancaster is happy on the shelf. Ain't misbehavin', typ.
Trätomten i rallybil har hängt med i många år. Inköpt (bilen, inte tomten) på underbara guldgruvan Skröfs och prylar, i Malmö. Nu är Skröfsan död sedan några år och hennes fantastiska kaos till secondhand-affär borta.
Och slutligen; bevis (?) på att jag är läskunnig.
Här trivs jag.
Riktigt fint
Mon, 20 Feb 2012 17:50:00 +0000
Borta bra men hemma bäst.
Åååååh jag mår illa! Det är ingen höjdare att åka baklänges på X2000. Hej vad det går.
Jahopp, vad tyckte ni om Melodifestivalen då? Den där oreange karlen blir jag inte riktigt klok på, fast han verkar ändå rar på något sätt.
Jag och en killkompis på Östra Grevie folkhögskola, skrev en schlager för längesedan. Du är min evighet, hette den. Riktigt bra låt, med fantastisk nödrimstext. Vi övade tillochmed in en käck liten dans att använda vid framförandet. Men det blev aldrig av att vi skickade in den. Synd, den hade säkert vunnit hela skiten.
Vet ni, det känns riktigt som att komma hem, att komma till Göteborg! Visst är det underligt?Men bra. Och jag lääängtar hem till mitt snajsiga arbetsrum nu.
Vi har minsann fått det riktigt fint.
Dagens diktator
Sun, 19 Feb 2012 19:00:00 +0000
En salt söndag
Sun, 19 Feb 2012 12:13:00 +0000Nedan: En massa bilder från utställningen SALT:
Jag hade vimsat fel; Det var ju inte alls vernissage i Trelleborg igår, utan i Simrishamn! I juni vandrar utställningen SALT vidare till Trelleborg, och så Ystad, och sen uppåt tror jag. Tur att jag vimsade rätt i sista stund, för igår var ingen sån dag när man gärna vill åka till Trelleborg av misstag och stå utanför museet som en byfåne i snålblåst och skånskt regn (sånt där som verkar komma från alla håll samtidigt, och kryper innanför alla klädesplagg, red. anm.).
Alltnog, det blev en fin tillställning på Österlens museum, där besökarna bjöds på saltlakrits och fick kika runt på utställningen. Efteråt fick jag skjuts till Malmö av min vän Annika och hennes sambo, så gick vi ut och käkade thaimat, ett gäng. Vi var så otroligt övertrötta allesammans att vi hade skitkul, fnissade så tårarna sprutade över allt och ingenting, och sa de mest politiskt inkorrekta saker ni kan tänka er (varpå vi fnissade ännu mer).
Jag sov hos min namne, Malin. En överdos popcorn , samt melodifestivalstittande senare, sov jag sov en snarkande stock på hennes soffa.
Och vad sker idag? Kanske blir det lite träning på gymmet vid Folkets park. Sedan tänkte jag hänga en stund med Greger. Det verkar som om Malmö kommer bjuda på ännu mer av sitt mest karaktäristiska skitväder, så då passar det fint att sitta inne och kika på spökfilmer på Youtube.
Önskar er alla en salt söndag!
Gällivarehäng på väg mot Malmö
Thu, 16 Feb 2012 13:59:00 +0000
Idag är jag på tramshumör.
Guddagens! Jag sitter på ett tåg och har massivt gällivarehäng på mina leggings. Så där jobbigt, att jag känner att jag snart måste resa på mig och ta ett pinsamt grabbatag och dra upp härligheten. Men jag väntar lite till tror jag. Tänker i alla fall inte göra som min kära väninna alltid gör bland folk; ställa sig lite bredbent, ta ett rejält tag, och dra ut trosorna mellan skinkorna, lite när andan faller på. Visserligen kan man få god lust att göra det, åtminstone när man är på näsan i vädret-snork-ställen. Eller den enda gång i livet som jag bar stringtrosor. Hu! Måste nog göra en lång serie om den upplevelsen allena, det var ett trauma.
Nä, nu ska jag lägga av att prata under bältet. Känner ett starkt behov att att avsluta det här inlägget med något intellektuellt... Men just nu har jag hjärnsläpp. Måste vara gällivarehängets fel.
Häj. Nu ska jag författa en krönika till Södermanlands Nyheter, och förbereda inför morgondagens möten.
Ät och tig, kvinna!
Wed, 15 Feb 2012 22:48:00 +0000En sak jag funderat mycket på de senaste dagarna, ja något som jag faktiskt tyckt varit oerhört trist ända sedan jag var gammal nog att lägga ihop två och två (enklare uträkningar behöver jag ingen revisor till. 3 plus 3 är värre), är varför kvinnor så gott som alltid måste beklaga sig/be om ursäkt/ haspla ur sig lite ångest över vad de äter. Jag talar nu inte om de med grava ätstörningar, det är en sjukdom och inget man kan rå för. Nej, det är alla damer och tjejer som egentligen är fullt friska, men ändå måste klanka ner på sig själva och sitt ätande var gång intaget inte består av två korslagda ärtor och ett salladsblad. I stället för att tyst avnjuta en chokladbiskvi MÅSTE man i andra kvinnors sällskap allt för ofta lägga till; "Ja jag ska ju jogga i morgon, eller "Usch! Så jag glufsar i mig!" I stället för ett, i mitt tycke, mycket mer lady-like: "Fy satan vad gött det här var! Detta var jag bannemig värd!". Jag vet, jag generaliserar hej vilt nu, men eftersom det här är min blogg tar jag mig friheten att göra det. Jag har nämligen själv varit där, och har, liksom så otroligt många andra kvinnor, en jäkla kaloriräknare inprogrammerad i skallen, efter år av tonårsdumheter (som i mitt fall tyvärr resulterade i ätstörningar, vilka tagit åratal att ta sig ur). Äntligen har jag kommit dit, att jag njuter av att ge min kropp bra, näringsrik och GOD mat utan att känna ångest. Tvärtom är måltiderna nu glädje för mig, och jag har gett mig löftet att aldrig beklaga mig över det jag äter! Om det inte är så att det smakar skit, förstås. Och aldrig, och då menar jag aldrig, yppa ett negativt ord om min kropp eller kalorier hit och dit inför tjejer på väg att bli tonåringar. Såna. Ord. Fastnar. Jag lovar! Snälla, ni kan väl hänga på! Och lova, att hädanefter prisa era kroppar, oavsett grad av frodighet och hylla varenda smaskig kalori. Njut av maten. Detta förstås, oavsett kön! Men framförallt, till mina medsystrar:
Ät och tig, kvinna!
Bokslut och örongodis
Wed, 15 Feb 2012 21:11:00 +0000Bildgooglar man på "bokslut" hittar man de mest infernaliskt tråkiga bilder. Som den här. Den är så fantasilöst ful, att den nästan blir vacker. Lite Piet Mondrian, fast gräslig.
Vad jag är glad att det finns människor i världen som INTE får ångest av att titta på sånt där, min revisor till exempel. Och vad hon måste vara glad, att det finns serietecknare som hatar allt som har med siffror att göra, så att hon har ett jobb! Ja, detta livets kretslopp!
Slut på bildtexten.
Januari-maj är nu ihoptejpade och satta i pärm. Ett jävla skit, det där kvittogrejandet. Men det måste göras. Just nu känns det som att jag ägnar min vakna tid åt att jobba, bokslutsgreja, träna, diska (vi har ingen diskmaskin ännu) och laga/mat. Tur att man ska ner till Malmö över helgen och får vidga sina vyer lite! Det är en blandning av jobb- och nöjesresa. Tar med laptopen så jag kan jobbgreja även i Skåne, men ska passa på att träffa min goa vänner också i dagarna fyra. Så blir det möte med Egmont, samt vernissage på utställningen Salt också.
Januari-maj är nu ihoptejpade och satta i pärm. Ett jävla skit, det där kvittogrejandet. Men det måste göras. Just nu känns det som att jag ägnar min vakna tid åt att jobba, bokslutsgreja, träna, diska (vi har ingen diskmaskin ännu) och laga/mat. Tur att man ska ner till Malmö över helgen och får vidga sina vyer lite! Det är en blandning av jobb- och nöjesresa. Tar med laptopen så jag kan jobbgreja även i Skåne, men ska passa på att träffa min goa vänner också i dagarna fyra. Så blir det möte med Egmont, samt vernissage på utställningen Salt också.
Just nu har jag ingen bra bok att lyssna på. Plöjer radiodokumentärer men längtar efter att fastna i någon längre historia, med bra uppläsare. Får väl ta en tur till det lokala biblioteket när jag kommer hem, och se om de har något smaskigt örongodis (hette inte pianisten Lars Roos skivor så, på åttiotalet förresten? Vill minnas att morfar brukade lyssna på Örongodis 3 i bilen rätt ofta).
Nej go' vänner, nu måste jag kasta mig över en del skissarbete, innan läggdags. Kommer väl drömma mardrömmar om att jag blir jagad av skrynkliga kvitton, det brukar bli så så här års.
Gunatt!
Min fulmusik vill jag ha ifred
Tue, 14 Feb 2012 21:18:00 +0000
Änna serie, som inte har mä inlägget att göra. Men den är ny. Kan tillägga, att jag har en stark fobi mot saker som är inlagda i formalin!
Min fulmusik vill jag ha ifred.
Ni inser nu va, att med denna nya information jag gett er, måste jag döda er!
Vad säger man på det, glad Alla hjärtans dag kanske?
Pöss!
